I en liten stad någonstans i vårt avlånga land sitter en familj i sitt hus. De har det så trevligt så, är iförda mysbyxor av äkta kinesisk kvalitet och föräldrarna sitter uppflugna i var sin IKEA-fåtölj. Kanske har de just ätit parmaskinka gjord på död gris, och svept några glas bubbelvatten som skapats av den nyinköpta Sodastreamer-maskinen. Måhända sitter de och låter sig förströs av ett TV-program där lantbrukare söker kvinnlig fägring, eller där Sverker Olofsson slänger prylar i sin soptunna. I reklampauserna diskuterar de eventuellt byggationen av den altan som mamman så länge velat att pappan ska bygga. I köket sitter kanske sonen och brottas med matteuppgifter i tron att lösningen till ekvationen 3x2 + 5x - 9 = 0 på något vis kommer att hjälpa honom framåt i livet, medan tonårsdottern står i badrummet och testar sin nya djurtestade maskara från L'Oreal i hopp om att den ska få Fredrik i paralellklassen att börja uppmärksamma henne.

Och jag vill verligen inte komma här och förstöra stämningen! Och jag vill heller inte verka pretantiöst PK på något vis! Men samtidigt vill jag försöka få familjen att bry sig på samma sätt som jag gör. Visst, jag har löst hundratals andragradsekvationer i mitt liv, och jag har säkert förbrukat åtskilliga maskaror vid det här laget. Men jag försöker att bry mig, så gott jag kan. Vad det innebär i praktiken är kanske inte alltid självklart, men att bry sig handlar om att åtminstone göra något. Samtidigt förstår jag att det inte alltid är lätt för andra att vara lika präktiga som jag. Det är kanske ingen som har sagt till tonårsdottern att hennes maskara inneburit råttors död, och det kan också vara svårt att ta tag i alla världens problem när man är en liten svensson-mamma, kanske är det lättare att istället engagera sig i sin altan. Men om inte världens alla svensson-familjer börjar bry sig lite mer kanske det går helt åt skogen med allting, och om kranvattnet är förorenat kan inte ens en Sodastreamer göra vattnet gott. Jag vet inte hur jag ska berätta det för dem, att det är viktigt att bry sig om miljön, om djuren och om de svältande afrikanerna. Hur säger man det utan att förstöra stämningen? "Hörde ni, den goda parmaskinkan och den förskönande maskaran är oetiska, och det går faktistk utmärkt att placera sina utemöbler på grästäckt mark, ta och engagera er i viktigare saker istället, gå med i mp vetja". Eller inte.

De tre solidariteterna sägs vara grunden för miljöpartiets politik, och kanske även för den gröna ideologin. För mig är solidaritet att bry sig. Och visst är naturvetenskapliga teorier om långsiktighet, hållbarhet och ekologiska ramar nödvändig kunskap, men det spelar ingen roll om vi vet att svavelutsläpp orsakar försurade sjöar om vi är helt likgiltiga inför de sjölevande organismernas öden. Jag är helt övertygad om att den viktigaste uppgiften för den gröna rörelse och vårt parti är att få folk att bry sig. Men hur, det vet jag inte. Och jag säger vårt parti eftersom att jag tycker att det egentligen borde vara en självklarhet för alla att rösta grönt. Det är min åsikt. Nu ska jag lägga mig. Tack och hej.