21 November 2012.

Det är en balansgång mellan hopp och förtvivlan.. viljan att fortsätta kämpa eller viljan att dö..

 

Man kan inte sluta förvånas över sin ständiga vilja att göra det "rätta" i alla lägen, att hela tiden känna ansvar för allt och alla.

 

Varför man känner ansvar i sånt som man egentligen inte har någon delaktighet i ens. Speciellt då ingen jävel har brytt sig att ta ansvar i det som gjorts mot mig, man borde vara avtrubbad liksom.. Hatar det faktum, att man som medmänniska , som empatisk och givmild inte längre är som folk är mest.. Man ses som någon som har sig själv att skylla och att egenskapen att vara snäll är en dumhet och lögner är mer värda än öppen ärlighet .. Vart är vi på väg ? ..

 

Varje dag tar jag små steg att komma framåt, men inte så lätt när man lämnat sin naiva , godtrogna syn, som förstörts då så många har visat sina "rätta# ansikten , så faktum är att ju mer rationellt man ser på människor , ju mer insikt av hur lite trygghet och självinsikt folk i stort har. Så många människor som inte kan skapa egna åsikter och stå upp för dem, utan är slavar under sociala gruppstyren för att inte vilja falla ur ramen .. och riskera att själva falla offer för den stora massans (miss)tycke.. Alltså : Våga stå för sin sak, det man anser vara rätt och sant är av samhällets sociala kontrakt, lika med att bli ställd utanför och ofta bli ensam.. Det man lär sig, är att acceptera detta spel i viss mån.Men jag kommer aldrig att bli delaktig i det..., Då kan jag lika gärna lämna in för gott..Faan, var är lojaliteten?, var är hjärtat? ...

 

Så contentan av detta har tyvärr blivit att man ofta är ensam , besviken och allmänt oinspirerad.. För hur omöjligt det än må vara att ändra på det som varit, så kan man inte undgå att känna viss bitterhet och besvikelse över hur orättvist allt varit. Besvikelsen över hur människor agerat, och den uppoffran man gjort till ingen nytta etc.. Svårt att inte känna så , när man blir påmind om det varje dag av allt man gör..

 

Solen skiner, det är vår i antågande, saker har en förmåga att vara lättare att ta itu med då.. Låter finnemang!

 

På återhörande!


Kommentarer

Skriv Här:

Namn:
Stammis? :)
Mail: (Visas Ej Offentligt)

Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0