Snön ligger avgasgrå på taken
och inte ens den lilla fåniga tomten är vaken
Så det är bara att ge sig ut och handla julklapparna själv
Och slänga sig handlöst in i stressens och pressens karusell
För varje år så tänker man att
nästa år ska jag handla alla klappar i god tid
Och på så sätt kunna luta mig tillbaka och njuta av julens frid
Men ack, vad man bedrar sig, för det blir alltid samma sak
år efter år
När julen väl är över är man ett barskrapat nervvrak,
ett steg närmare magsår.

Man kommer överens om att bara handla till dom små
Men när julafton väl kommer, så har alla handlat till alla ändå
Om jag köper till honom måste jag också handla till henne
Och får dom två paket, ja, då måste det bli lika många till Svenne
Åh, den här lilla grejen kan jag bara inte komma med för
den är nog för billig
Köphysterin gör den mest harmoniska prillig
Släktingarna låtsas glada över presenterna de trots allt fått
Men så fort alla skilts åt, så åker prylarna hastigt bort
Ungarna sliter upp paketen på två sekunder och vrålar sen;
"Finns det inget mer?"
Nej, mina kära barn, det enda som finns kvar är det stora
hålet i plånboken som ni aldrig ser
Allt upptänkligt vräks upp på faten
Och man äter tills man spyr eller får ont i magen
Och problemen slutar inte där, för vad kommer sen?
Jo, det tar flera månader att få på sig brallorna igen